Nybörjartur
Jag hade tur när jag 1996 började som engelsköversättare. Jag utgick ifrån att Pajalaområdet skulle räcka som arbetsfält, möjligtvis i kombination med Övertorneå och Haparanda. Huvudsaken var, tänkte jag som nybörjare i branschen, att aldrig tacka nej till ett jobb. Som sagt, jag hade tur. Jag gjorde inte bort mig så fullständigt att firman gick i konkurs. Jag förstod ganska snart att man behöver arbeta över ett mycket stort område – från norra Sverige ned till Stockholm och i gengäld tacka nej till jobb som man inte behärskar.Jag besökte en större
översättningsförmedling söderut och snart var jag
överöst med arbete. Ett år senare bad jag om påökt och
nu tio år senare har de fortfarande inte hört av sig.
Men då hade jag en
kundkrets.
Man kan inte vara mästare på allt.
Men man kan samarbeta med andra för att täcka det mesta.
Då föddes idén med en språkförmedling, först med bara engelska på menyn, senare med sju språk och nu med valfritt språk. De översättare som vi anlitar översätter alltid till sitt modersmål. Endast det bästa är gott nog för våra kunder!
Är det värt pengarna?
Varför ska en svensk anlita en engelsköversättare när svenskarna är så bra på engelska?
Våra kunder kan för det mesta väldigt bra engelska. De känner ändå skillnaden mellan sin engelska och den engelska som vi levererar, som skrivs av översättare som har engelska som modersmål.
Är det värt pengarna att anlita en engelsköversättare?
Jag kan svara så här.
Skulle du skicka ett affärsbrev på engelska till en viktig kund om det innehöll stavfel eller om det uttrycker saker på ett klumpigt sätt? Har du redan gjort det?
Kunden som tar emot ett sådant brev skulle aldrig ringa upp och säga ”Hördu, det var en massa stavfel i ditt brev…”.
Mer troligt är istället att kunden inte ringer upp alls.
Alltså: Är det värt pengarna? A letter can mean so muTch.
Paul Fischer,
Engelsk engelsköversättare.
|